Hur ser inkludering ut i närbild?

Projektet ”Samspel i samklang med elevers behov” vill samla in närbilder av situationer i klassrummet som kännetecknar en inkluderande lärmiljö, där det sociala klimatet för lärande är bra för alla elever. Vi utforskar detta utifrån en teoretisk modell vars innehåll bygger på barns utvärderingar av lärmiljöer, på det som är värdefullt för dem. Barnen är väldigt kloka, deras beskrivningar överensstämmer väl med teorier om mänskliga värderingar, lärandemiljöer, och self-determination theory.

Studien vill beskriva positiva situationer som kan förekomma i lärandemiljöer, i klassrummet, på rasterna och andra sociala situationer i skolan. Dessa situationer relateras till olika innehåll som är relaterade men distinkta aspekter i denna modell. En utgångspunkt är att dessa innehåll speglar situationer som har ett positivt värde. De speglar värderingar som är önskvärda målsättningar för dem som deltar i en sådan lärmiljö. En lärandemiljö är en plats och ett socialt sammanhang som ska främja att alla elever som finns där utvecklas, mår bra och växer, med en tilltro till sig själva och till sin omgivning.

Några speciallärare / specialpedagoger från Lidingö och Stockholms Stad fick tillfälle att utforska och diskutera några av dessa teman vid en träff för ILTI nätverket förra veckan.

De tio aspekterna definierades och grupperades under tre teman (enligt en struktur från en tidigare genomförd faktoranalys) samt illustrerades med bilder. Upplevs aspekterna som relaterade till varandra? Hur kan dessa aspekter uttryckas och vara synliga när vi är i ett klassrum? Vad är det vi ser då?

En deltagare uttryckte att det är lätt att känna en viss stämning när man kommer in i ett klassrum. Det är något som uppstår och syns genom hur man samspelar och kommunicerar med varandra och genom vilka känslor som uttrycks i dessa samspel. Detta projekt vill ”zooma in” flera av dessa situationer och beskriva dem med ord, så att de kan användas sedan i verksamhetsutveckling, till exempel inom elevhälsan, för att utveckla förebyggande specialpedagogiska insatser på organisatorisk nivå och gruppnivå. Beskrivningarna kommer att visa hur inkludering kan se ut i närbild, det vill säga i aktiviteterna inuti ett klassrum.

Vi diskuterade bland annat vad det innebär att ha meningsfulla regler, och när reglerna inte är meningsfulla, utan upplevs mest som ett uttryckt för vuxenmakt. Regler som inte följs skapar missnöje och flera konflikter kan gro. Lärarna kan också ha olika uppfattningar om vilka regler som borde gälla. Regler är nödvändiga för att kunna arbeta tillsammans, och det är lättare att följa dem om alla förstår varför de finns. Vi tog flera exempel från dagens tidigare workshop med Anna och Maria om Playful Writing, där reglerna om materialet (plocka upp på en gång om det ramlar från bordet) introducerades från början och de motiverades med en omtanken om allas säkerhet (det gör ont att trampa på en LEGO-bit). Det var ett bra exempel på en meningsfull regel. Enligt en tidigare genomförd klassrumsobservation, berättad av David, var även elever i behov av stöd fullt delaktiga i en Playful Writing-aktivitet i helklass, utan att man kunde märka några svårigheter utifrån deras beteende, engagemang och resultat. Några regler är nödvändiga i ett sådant sammanhang, men de är inte tillräckliga, det behövs ytterligare aspekter för att skapa engagemang och motivation. I detta fall: att det finns ett samspel mellan barnen, ett stimulerande material och möjlighet att uttrycka sig och att göra personliga, kreativa val. Det var några närbilder från vår horisont.